Fakta om förtroendevalda
- Medelålder 50 år
- 6,2 % är under 30 år
- 17 % är över 65 år
Om du ställer upp i valet påverkar du din kommuns vardag, kommuninvånarnas välbefinnande och hela Finlands framtid!
Vad kommer att beslutas i kommunerna under de kommande fyra åren?
Ladda ner Kommunförbundets diskussionsunderlag inför kommunalvalet och nästa fullmäktigeperiod.
Oavsett om du brinner för ungdomsverksamhet, utbildning, företagsamhet eller till exempel klimatfrågor, kan du som fullmäktigeledamot påverka hur dessa frågor behandlas i din kommun.
Bli inte en passiv åskådare i dessa viktiga frågor– ställ upp i valet och var med om att bygga framtidens kommun!
Varje kommun är unik. Det innebär att vi i april 2024 har 292 kommunalval.* Samtidigt ordnas också välfärdsområdesval, där ledamöter väljs till välfärdsområdenas fullmäktige.
De som väljs till kommunfullmäktige i april 2025 beslutar om kommunala tjänster, en bra vardag och regionens livskraft. Vi behöver engagerade kommuninvånare med olika bakgrund till fullmäktige. Kunde du vara en av dem?
Utan fungerande kommuner har vi inget fungerande samhälle – ställ upp som kandidat i kommunalvalet!
Varje kommun är unik, så egentligen har vi 292 kommunalval på fastlandet – ett i varje kommun! Kommunernas mångfald är en resurs: varje kommun kan påverka sin framtid genom egna beslut.
Nu, om någonsin, behöver vi modiga, samarbetsvilliga och framåtblickande beslutsfattare som har viljan och förmågan att styra in saker och ting på rätt kurs.
Även om varje kommun är unik, finns det teman som gäller hela kommunsektorn.
Som kommunal beslutsfattare har du en nyckelroll under nästa fullmäktigeperiod:
Vi står inför utmaningar utan motstycke samtidigt som många möjligheter väntar runt hörnet.
Vi lever i en tid av pressad offentlig ekonomi, demografiska omvälvningar, globala förändringar och urbanisering.
Samtidigt är det av avgörande betydelse för hela landet att trygga våra barns och ungas välmående och att skapa livskraft.
I fortsättningen kommer kommunerna att bidra mer till livskraften, eftersom främjandet av sysselsättningen och integrationen överförs till kommunerna vid årsskiftet. Hur ska vi bäst lyckas greppa livskraftsrollen och ta med alla de unga? Det är en utmaning för kommande fullmäktigeperiod.
Lösningarna på utmaningarna finns hos kommunerna, som alla är olika. Nu, om någonsin, behöver vi modiga och framåtblickande beslutsfattare som har viljan och förmågan att styra in saker och ting på rätt kurs. Det kräver kloka, kunskapsbaserade och modiga beslut – nu mer än någonsin.
Kommunalvalet är mer än lokalpolitik – i valet beslutar vi om livskraften, vardagen och, framför allt, våra barns och ungas framtid.
![]() |
Kom med och bygg framtidens kommun, ställ upp i kommunalvalet! Minna Karhunen |
Rätt att kandidera i kommunalval har den som
En kandidat ska uppfylla villkoren för allmän valbarhet enligt kommunallagen, dvs. ska ha fyllt 18 år och ska ställa upp i sin hemkommun. Dessutom får kandidaten inte när fullmäktigeperioden börjar ha ett sådant anställningsförhållande som avses i lagen. Till exempel kan en tjänsteinnehavare i ledande ställning i kommunen inte kandidera i sin arbetsgivarkommun.
Rätt att rösta och kandidera i kommunalvalet har finska medborgare och i kommunen bosatta utländska medborgare som uppfyller vissa villkor.
Tips! Du hittar svensk textning för videon i inställningarna när videon öppnats.
Läs mer på kommunforbundet.fi:
Kommunerna tillhandahåller merparten av den lagstadgade och vardagsnära basservicen för invånarna. Basservicen finansieras i regel med kommunala skatter, statsandelar och serviceavgifter.
Den viktigaste basservicen är:
Kommunerna beslutar också om bland annat den lokala näringspolitiken, såsom sysselsättningsfrågor, integration, markanvändning, byggande och stadsplanering, och till stor del också om bostadspolitiken – alltså sådant som konkret påverkar vårt dagliga liv, uppkomsten av innovationer samt investeringar som görs i kommunen.
I kommunalvalet väljs de som beslutar om dessa frågor. I välfärdsområdesvalet väljs de som beslutar om social- och hälsovården och räddningsväsendet. * Ett undantag är Helsingfors stad, som själv ansvarar för social- och hälsovården och räddningsväsendet inom sitt område. I Helsingfors ordnas alltså inte välfärdsområdesval utan endast kommunalval, eftersom ledamöterna i stadsfullmäktige beslutar om social- och hälsovården.
Kommunernas verksamhet styrs av politiskt beslutsfattande.
Det högsta beslutande organet i kommunen är fullmäktige som invånarna väljer genom kommunalval vart fjärde år. Fullmäktige ansvarar för kommunens ekonomi och verksamhet och väljer också kommundirektören.
Fullmäktige väljer ledamöter till kommunstyrelsen, som har till uppgift att bereda och verkställa fullmäktiges beslut. Dessutom väljer fullmäktige nämnderna som styr produktionen av offentlig service i kommunen.
Bestämmelser om kommunernas självstyrelse finns i grundlagen och bestämmelser om beslutsfattandet i kommunallagen.